Så har det då hänt. Svartberg har fått möta mig och jag fick uppfattningen av att han uppskattade det. Trots hans rutin och professionella framtoning kunde han till exempel inte låta bli att utropa "Hej I-or" när jag och apan var mitt under träning. Detta trots att han träffat mig så sent som dagen innan (han hade bokat VIP-tid hos mig). Jag svarade som artigast med ett par svansvift och ett stort kelpieleende och återgick sedan till min uppgift (visa upp apan i en manege).

Foto: Lasse Åkerström / Anna Gonzalez

Här på bilden frågar Kenth om han får klappa mig.

Lite retligt i sammanhanget att Apan envisades med att köra mina två svåraste nummer under Svartbergs närvaro. Det finns ju så mycket annat jag kunde ha visat när tillfälle ändå gavs. Försökte i alla fall koncentrera mig efter bästa förmåga och det gick bra ända tills matte uppmanade till svårare övningar - hon fick alla publikapor att ljuda och klappa ihop händerna - då sa jag ifrån och sedan blev det lugnt igen. Taskigt av matte att hålla på så där när någon tittar på. Det räcker att hon försöker krångla till det för mig här hemma.

Foto: Lasse Åkerström / Anna Gonzalez

Nåväl, det var en trevlig tillställning och extra kul att så många av mina vänner var där.

Vill passa på att konstatera att Ruffe och jag inte har samma smak när det gäller bilar. (Ni minns säkert min röda ferrari från en av decemberbloggarna.) Ruffe däremot, han har stoppat ner mulen i sin portmonä för att se om han har råd med den här:

http://www.blocket.se/halland/Mini_jeep_32774577.htm?ca=20&w=1