Genom Kajsa har jag fått uppleva en av de lyckligaste dagarna i mitt liv, men också en av de svåraste. När jag som 8-åring äntligen hade lyckats övertala mina föräldrar till att köpa hund och bar min ulliga lilla valp i famnen, var lyckan total. 14 år senare fick jag pussa hennes nos och smeka hennes lurviga päls en sista gång. Det smärtade mig oerhört att behöva ta det tunga beslutet, men det hade smärtat mig ännu mer att se henne ha ont och inte kunna ge henne det värdiga slut hon förtjänade. Kajsa har gett mig  och ger mig fortfarande - så oerhört mycket.

Tack mamma och pappa för den finaste presenten i världen. Tack också för alla de otaliga gånger ni har skjutsat mig och Kajsa till olika kurser och tävlingar. Genom Kajsa har många dörrar öppnats för mig och utan ert stöd hade jag inte varit där jag är idag. Tack också för all omtanke och kärlek ni har gett Kajsa, både under min uppväxt och nu under hennes sista tid då hon allra helst ville vara hemma hos er och bli ompysslad.

Tack Lisbeth och Henric Arvidsson, Kajsas uppfödare, för en underbar hund och för allt stöd och all uppmuntran vi har fått och fortfarande får från Er.

Nedanstående dikt är skriven som  ett tack till lilla Kajsa för att hon var den hon var och som ett uttryck för min saknad.

Under hela min uppväxt var du en trogen kompis som aldrig svek mig

När jag ville leka var du en underbar lekkamrat, jag behövde aldrig känna mig ensam

När jag gick vilse under våra promenader var jag aldrig rädd så länge du var vid min sida

När jag var arg fick du mig glad igen genom att vänligt ”buffa” på mig med nosen

När jag ville träna och tävla var du världens duktigaste, jag är så stolt över dig

När du träffade nya människor och hundar var du alltid snäll och du vann till och med min farmors hjärta, hon som tidigare varit hundrädd

När någon i familjen kom hem mötte du oss i dörren med glada skall, allra gladast blev du när mamma kom hem, ni hade ett speciellt förhållande ni två

När jag behövde tröst pussade du mig och lät mig gråta ut i din stora varma päls

Nu behöver jag mer tröst än någonsin och det ger du mig genom alla fina minnen

Jag som hela tiden har trott att jag har lärt dig massa sakerInser nu att det hela tiden har varit du som har lärt mig

Du saknas i flocken, men lever vidare i oss alla

Vi hoppas att du har det bra där du är nu.

 Att ditt hjärta fungerar som vanligt igen, så att du slipper hosta

Att du glatt busar med alla gamla kompisar som har väntat på dig

Att du äntligen kan få äta dig riktigt mätt

För mig hade det inte funnits någon himmel om det inte fanns en plats där du väntade på mig

Tack för allt, älskade lilla Kajsa 

/Lill-Matte

Kajsa, under sin sista vinter hos oss. Hon älskade snö och fick somna in en kall decemberdag.